lördag 12 september 2015

En vecka senare

En vecka har gott sen jag satt på planet från Kastrup nervös och förväntansfull. Oh boy vad tiden går sakta. Fast när jag tänker efter har jag ändå upplevt rätt mycket.

Jag börjar komma närmare familjen. Varken jag eller dem vill att jag ska bli främlingen som bor i samma hus. Jag försöker bli bättre på att fråga saker och vara me

r med i samtalen men det är svårt när jag ännu inte känner mig helt trygg med min engelska. Jag har förstått att dem inte säger diaper, utan nappy åt blöja. Nappen kallar dem för dummi, vet inte hur dem vill stava det men gå efter uttalet. Istället för att säga excuse me, säger dem pardon som så vett jag vet kommer från franskan. Har dock inte frågat varför än. Det får bli mitt nästa uppdrag.

Här nere verkar man få äta precis när man vill och precis vad man vill. Dottern satt och åt salad från dagen middag för någon minut sedan och klockan är halv elva. I min värld och så jag har blivit uppfostrad äter man när dem andra äter och man sitter där alla andra sitter.

Jag har varit med familjen och handlat några gånger nu och det som förvånar mig, eller tja kanske egentligen inte, är hur omiljövänliga dem är här i Australien. Allt är i princip förpackat in i minsta detalj och när man lämnar butiken kan man ha med sig typ fem kassar på tre varor. Jag har inte sett en enda ta med sig sin egen kasse in i affären och varför sätta två mjölk i två påsar? Antagligen för att dem är så små och dålig kvalitet. Dessutom är det kassören/kassörskan som packar ner varorna vilket stoppar upp arbetet väldigt. Tänk den stakaren som storhandlar. Samma system såg jag när vi var i USA för några år sedan men då hade dem extra personal som enbart arbetade med att packa ner varor åt folk. Tacka Sverige för deras system. Jag har i alla fall infört lite frukt i huset nu och även lite extrachoklad åt bara mig eftersom det är lördag.

Nu när jag är här i Australien vill jag passa på att smaka på landet om man kan utrycka det så. Jag vill uppleva typiskt australienska saker och äta typiska australiensk mat så familjen försöker uppfylla dessa krav. Än så länge har jag ätit rätter som:
ü  Ugnsgratinerad köttfärs med ärtor och majs med ett täcke av potatismos
ü  Kycklingschnitzel med tomatsås, skinka och ost ovanpå med kroketter.
ü  En kaka kallad Lamington som påminner lite om en blandning av rulltårta och kärleksmums.
ü  Två olika ostar, en med pistasch och honung, och en med aprikos.
ü  Chips med smak av salt och vinäger. Inte riktigt min favorit.
ü  Korv ovanpå fyrkantigt bröd som är brett med smör och täckt med lite starkare ketchup än Felix och till detta, en salad med typ vitkål, mandel, råa nudlar med vinäger, sesamolja och nått mer. Kallas tydligen BBQ men för mig är inte detta BBQ.
Snart får det bli lite svensk mat. Åhh just det, Lisa hittade en svensk cider här nere, Kopparberg. Det var lite roligt.

Påtal om svenskt så jobbar Lisa på ett svenskt företag i Solna så lite koppling har vi allt. Typiskt australienskt är även Aussie football vilket jag fick se på tv idag. Jag lärde mig faktiskt lite. Det finns fyra pålar som ser ut som flaggstänger. De ska man tydligen skjuta bollen mellan och då får man olika poäng. Man får använda både fötter och händer och brotta ner ens motståndare. Det låter ju enkelt, eller hur? Familjen hejar såklart på Demons Melbourne Football club. Vet inte om det är typiskt australienskt men cricket är en väldigt stort sport här också.

Jag har även fått följa med och lämna Isla på skolan. Här nere måste dem ha uniform. Vissa dagar är det fri klädsel och vissa är det olika teman exempelvis fairytale. Isla var snövit en av dagarna, supersöt.   

Liam vill bli ett riktigt golfsproffs när han blir stor. Det är så roligt att se när han står där med sin plastklubba och plastboll osså kollar han på mig och säger ”Are you ready?”. Sen kollar han på bollen igen, kollar vart han ska skjuta, på bollen igen och sen drar han en riktig sving och bollen far iväg. Inte så högt, inte så långt men för att vara två och ett halvt är det rätt coolt. Det här med att han har intresse för golf är inte så konstigt när deras kvarter ligger på två stora golfbannor. Jag ville utforska området lite mer, så jag satte Liam i vagnen och började gå. Dumt nog glömde jag kartan jag fått dagen innan och tänkte väl att ja men jag hittar jag vet är nästan vart jag är i alla fall. Plötsligt börjar jag undra om jag verkligen är rätt på det, då allt ser likadant ut här. Jag går förbli några äldre män som står vid en golfbil och när jag passerar hör jag: ”Do you know where you are going?” ”Not really”, svarade jag och såg lite förvirrad ut men antog att jag nog inte hade tillåtelse att vara på stället jag nu befann mig på. Han bad mig vänligt att så fort som möjligt ta mig bort som den lilla vägen. Väl ute var jag extremt glad att jag inte fick mig världens utskällning. Efter en ungefär en tvåtimmarspromenad och en uttråkad kille i vagnen var vi äntligen hemma igen. Nästa gång får kartan hänga med.

Även om Liam är väldigt stark jämfört med barn andra barn, jag menar att han exempelvis går upp för trappan på klättertornet som om det inte vore någonting alls. Så är han ändå så mesig. Han är jätterädd för spindlar och skalbaggar och så fort han slår sig litegrann tar han bort smärtan med pussar även om det är nere vid foten när han sitter på sin plastcykel och är påväg igenom grinden. Det är en väldigt roligt syn. För sen så drar han iväg som om ingenting har hänt.

Idag har jag även utnyttjat mitt nya medlemskort på golfklubbens gym och det lär kännas i morgon kan jag säga. Men gymmet är riktigt fint och där finns många maskiner. Där är även en pool så innan min gym tid satt jag och kollade på när Liam och Isla hade simlektioner.

Då det är lördag har jag fått min första lön och som alltid bytt lakan, vilket inte var helt lätt när jag inte hade en aning om vad dem lika saker hette, men tillslut fick jag till det. I kväll blev det ett riktigt party när familjens vänner kom över med alla deras barn. Det blev kaos men på nått vis var det väldigt trevligt och alla var så vänliga. Tja i alla fall dem vuxna. Jag hoppas att efter dem här fem månaderna har jag fått hur många exempel på hur man ska och inte ska uppfostra ett barn, så mina framtida barn kommer få en sådan bra uppväxt. Haha!

Tips för idag är att, ta alltid med dig morgontofflorna när ska vara hos någon annan en väldigt lång tid. Kalla klinkergolv eller för den delen lite smuts på golven är ingen hitt barfota eller med bara strumpor. Man kan köpa billiga på ikea för 19kr om man är familjemedlem. Det gjorde jag. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar