Idag blev det ännu ett besök till stranden, men denna gång på egen hand. Jag låg där och svettades i en och halv timme, med några dopp på vägen. Men sedan fick jag nog och började gå hemåt för att möta upp Lisa och plötsligt kom hon. När jag öppnade dörren satt hela familjen där, redo för stranden. Lisa frågade om det var okej om vi åkte ner igen. Hm har jag något val??? Det är ju inte så att jag går hela vägen hem precis. Så ner på stranden igen i hettan, fast denna gång med mindre entusiasm. Isla är brydd över sin tå som hon slog i för några månader sedan, så det tog en hel evighet innan hon ens gick i vattnet och när hon väl kommit i, ville hon inte gå ur. Åhh men typiskt. Lisa och Dean hade tagit med sig öl och jaha, vad får jag då… tydligen bara mitt vatten som var alldeles för varmt för att dricka. När vi väl åkte hemåt kom tröttheten på riktigt efter all värme, möjligtvis ett slag av solsting. Till middag blev det jätteräkor, som faktiskt var godare än vad trodde. (gillar normaltsätt inte räkor som man måste skala själv, det ska vara dem färdiga i spa) Men grejen var det, att det var bara räkorna och inget annat. Det kallar jag mer förrätt, så jag är ju fortfarande något hungrig. Tur att jag har några proteinbars som jag köpt när jag sprang i St Kilda.

Måste bara berätta om när vi besökte köpcentrumet i Cranbourne idag, Lisa, Liam och jag. Liam fick nämligen en ukulele som han spelade när han satt i kundvagnen. Jag kan säga att vi fick många blickar, positiva dock och han fick en hel del fans. Han spelade inte särskilt bra, men han var extremt gullig och det kommer man långt med. Haha!