tisdag 15 december 2015

Än så länge den här veckan har det hänt lite av varje kan man säga. Barnen har fått en ny frisyr, vilket jag insåg att jag också borde införa på min to do list. Igår vaknade jag klockan fyra på morgonen av att en viss Liam storgrät inne på sitt rum. KLOCKAN FYRA PÅ MORGONEN, COME ON! Höjden av otur. Efter en stund som för mig verkat som en hel evighet, slutar han plötsligt och jag börjar undra vad som egentligen föregick där inne. Jag övervägde att gå upp och kolla, eller ligga kvar i min varma säng. Jag låg kvar och lyckades somna om, men nästa gång jag vaknade, gjorde jag det med ett ryck. Skit jag har försovit mig, kollade på klockan och den visade ..59 och jag går upp 07.20. Jepp vad ska jag nu säga till familjen? Jag reagerar på att pappan är uppe och på väg att lämna huset, men inte mamman, men jag gör i ordning min frukost och av ren reflex kollar jag på klockan igen och inser att jag är en timme för tidigt. Klockan hade visat 06.59 inte 07.59. Attans!

Det var ju lagom kul att åka till ett lekcenter med Liam efter det, när man är jättetrött. Han tyckte det var ett toppen ställe, men jag såg väldigt många brister där och måste säga att dem andra ställena vi besökt har varit bättre.

Efter att Liam hade haft sin sovstund, ville han såklart spela golf, så han packade in alla sina klubbor i hans lilla golfbag och sedan bar han den på ryggen som en ryggsäck. Det roliga var att den vägde mer än Liam, så när han böjde sig fram för att plocka upp den sista golfbollen, ramlade han in i busken och oj vad roligt det såg ut. Men ännu roligare blev det när han skulle försöka resa sig upp igen. Jag skrattar nu, bara jag tänker på det. Det hela slutade med att jag fick bära den åt honom, men det var det värt efter ett gott skratt. Synd att jag inte fick det hela på film.

Jag köpte ju pepparkakasdeg sist jag var på Ikea och tänkte nu att jag skulle baka av lite av degen. Men det blev varken tunna eller fina pepparkakor, när jag var en kavel kort. Det var heller ingen julkänsla i det hela, så det var rätt meningslöst.

Det var tisdag igår och det är numera min dag att laga mat på, så på menyn stod det lax, potatis, lök och paprika i ugn, tillsammans med pasta och en krämig sås på sour cream och citronpeppar med ett uns honung. Egentligen skulle vi inte ha pasta, men så mamman hade glömt en utav dem två ingredienserna hon skulle köpa, potatisen, fick det bli pasta. Men det gör ju inget för ibland har vi både och hemma. Jag fick ett toppen betyg av familjen och nu vill dem att jag ska stå för all matlagning, fast såklart kommer jag ju inte göra det.

Jag gick och la mig långt efter att alla andra gått och lagt sig, men när jag står och borsta mina tänder hör jag att någon går in på toaletten i rummet bredvid, men jag hörde aldrig att han/hon lämnade toaletten. Men jag insåg ju ganska snabbt vem det var, för när jag gick ut stod toalettdörren vidöppen, lampan var tänd och toalocket var öppet och där nere låg en bajskorv helt enkelt. Den skyldiga var Isla! Hon tvättar aldrig händerna efteråt och lämnar allt bara. Så jäkla äckligt. Om jag inte hade sett detta hade lampan stått tänd hela natten och doften hade spridit sig i hela huset. Hon är trotts allt sex, men jag antar att det blir såhär när barnen och föräldrarana inte delar toalett, för då ser ju aldrig föräldrarana problemet.

Idag har Isla slutat förskolan, det är ju tvärtom här. Baren här har nu sommarlov och går upp en klass efter julen. Barnen hade som alltid deras skoluniformer och dem fick varsitt diplom och de släppt upp ballonger för att säga hejdå till förskolan och hej till ettan. Men var fanns allt björkris, fina kläderna, sångerna, avtackningen och det speciella med en sådan här dag. Trotts att det inte var jag som slutade skolan, var jag väldigt besviken på hela situationen. Men det är något jag har lärt mig under dess månader, ha inte för stora förväntningar. Dessutom är hon ju fortfarande kvar i skolan nu och vad jag fattar det som, ska hon gå två dagar till. Informationen kommer liksom inte så långt här, frågar man inte, får man aldrig veta, typ.

Dessutom har nu familjen tackat ja till en tjej från Frankrike och till henne vill jag säga: Lycka till! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar