Igår var en sådan där söndag som man ibland vill ha,
men allt som oftast blir så deppig av. Det regnade massor, så planen om att på
kvällen få se raketer, sprack. Alltså blev det en dag som bestod av ingenting.
Jag förstår inte hur man kan bli så trött av att göra ingenting.
Fast en sak fick jag gjort i alla fall. Jag bokade
en utav turerna inför min Sydney resa och den går upp till Blue mountains och
grottorna där. Dessutom råkade jag, utan att veta om det, avslöja min julklapp
från familjen eftersom jag vill vara ute i god tid och planera och boka in
saker till Sydney, blev det svår för familjen att hålla hemligenheten om att
dem har bokat in mig på en jetboat tur på torsdagen. Det var så inte meningen
att förstöra hela deras överraskning. Jag vet själv hur irriterande det är när
någon kommer på ens briljanta idé. Men, men jag blev sjukt glad för det är en
utav sakerna på min to do list.
Gissa vad jag blev väckt av i morse… jo alarmet, nä
inte väckaklockan, INBROTTSALARMET! Det har gått igång ett antal gånger dem
senaste veckorna och mäniskor har kommit ut för att kolla så allt står rätt
till, men i morse av alla tidpunkter, gick det igång. Höjden av otur!
Idag har det varit Isla och Emelie time, eftersom
hon inte ska känna sig utanför, då mitt huvudsyfte egentligen är att ta hand om
Liam. Men denna vecka blir det Isla istället. Så i morse fick vi skjuts in till
Frankston för att kolla på bio. Det var inte jättemånga filmer att välja på för
en sexårig tjej, eftersom alla filmer släpps på Boxing day, så det fick bli
Hotel Transylvania 2. Vi köpte en medium popcorn som i Sverige klassas som
stor, tänkte inte på det… och varsin frozen cola, som smakade lite underligt,
då kolsyran fortfarande är kvar fast att det är en slush. Även den var
gigantisk. När vi inträder biosalongen får jag syn på dessa otroligt sköna
biostolar, alltså det var som att komma in i världens lyxigaste vardagsrum.
Stolen var lagom mjuk i svart skinn, den var fällbar och med fotstöd och stora
breda armstöd med bra mugghållare, ja jag kände mig som en kung och filmen vi
såg var väldigt bra trotts att det är en barnfilm. Det var inte alls mycket
folk vid den här tiden, men där var en man som skrattade betydligt mer än vad
barnen gjorde, så det var ju halva nöjet. Dessutom tjejen bredvid mig somnade
nog till i sin biostol ett par gånger, det bevisar ju hur sköna dem var.
Direkt efteråt, fyllda med popcorn ända upp till
öronen, gick vi raka vägen till bowlinghallen för att spela en omgång bowling.
De roliga skorna åkte på och kloten kom fram. Jag har sånt problem med mina
klot, för jag vill ha lite vikt, men ju tyngre dem blir, desto större blir
hålen och jag har så klena fingrar. Vilket världsligt problem! Dessutom hittade
vi inget bra klot till Isla heller, så nä våra poäng var låga och strikarna
syntes inte till, men vi hade roligt.
Därefter försökte Isla få mig att köpa en massa
saker i köpcentrumet, som för dagen var proppfyllt med människor som är ute för
att inhandla dem sista julklapparna, men jag lyckades stå på mig och säga nej.
Jag vet ju att hon bara kör med mig och saken i fråga spelar egentligen ingen
roll för henne. Däremot ville hon gå bort till lekplatsen, så det gjorde vi.
Men efter mindre än fem minuter säger hon att hon vill gå tillbaka, så det gör
vi och när vi kommer tillbaka säger hon att hon är uttråkad. Alltså jag blir
galen, bestämd dig liksom. Men, men hon är bara ett barn, ha tålamod Emelie…
Tillslut blev vi upphämtade igen och vi åkte till
ett gym för att avsluta mammans gymkort och där möts vi av en sprudlande glad
tjej som ber oss att sitta ner för att då fylla i ett papper. Under tiden
passerar ett par snygga killar som tjejen ägnar sig mycket tid att prata med
och glömmer bort oss. När vi väl får kontakt med henne, möts vi av en helt
annan attityd, hon brydde sig inte om oss längre. Då tänkte jag genast om det
hade varit jag, hade jag ju frågat kunden varför hon/han valt att avluta sitt
medlemskap. Det här är något jag stött på ett antal gånger och det är så genomskinligt
hur ens svar påverkar säljaren. Bara en intressant tanke som dök upp.
Men idag har jag Emelie Svensson, äntligen fått en
snilleblixt. Jag har nämligen förstått skillnaden på Christmas Eve, Christmas
day och Boxing day. Yeay för mig! Detta var efter mycket forskning och många
frågor.
Så i Sverige heter det Lillejul som är den 23
december, då är det uppesittarkväll och glögg som står på schemat. Här är i
Australien betyder denna dag ingenting.
Den 24 är det julafton i Sverige, då kommer Kalle Anka
på tv, Jultomten kommer och det äts köttbullar och prinskorvar i mängder. Detta
är då samma sak som Christmas Eve, fast här händer det ingenting förens på kvällen,
då man förbereder tomtens ankomst under kommande natt med mjölk och kakor och
en och annan morot till renarna.
Den 25 december är det i Sverige Juldagen, då äter
man resterna från gårdagens julbord och bara slappar. Här i Australien är det
full rulle med Christmas day, den stora dagen. Tomten kommer och man äter
julskinka och kalkon, samt möjligtvis en och annan brödpudding.
Den 26 december är det Annandag jul i Sverige, inget
speciellt så, mer än att butikerna börjar sin stora julrea och så även här i
Australien, det är då det som kallas Boxing day här.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att Australien
är en juldag kort, men vi slutar båda med rea i mängder. Det känns bra att jag
har koll på läget nu när det börjar närma sig och jag måste tacka barnen som
jag har frågat ut totalt, samt wikipedia.
Jag har även nyheter om den nya Aupairen som ska ta
över efter mig. Hon kommer anlända dagen efter jag åkt, alltså har jag inte
hunnit komma hem än, förens hon tagit min plats, bara ersatt sådär. Ska
familjen då sörja och sen bara, nä så nu är det över?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar