Kanelbulleträning

 De två senaste dagarna har varit extremt varma. I måndags var det 31 grader och igår var det hela 36 grader. Som tur var blåste det sisådär 100km/h, så det var ingen andnöd på mig i alla fall. Däremot har väderlekarna ställt till det för naturen. Ett antal skogsbränder härjar fritt och med hjälp av den kraftiga vinden tar dem över mer och mer mark med tiden. Folk evakuerar sina hus i förebyggande syfte och allt detta sker bara några mil bort från mig. Det var dagens prognos med mig Emelie Svensson. Smile!

Jag pratade tidigare om att jag skulle baka mina egna kanelbullar för att det var kanelbullensdag hemma i Sverige. Nu kan jag äntligen bocka av det från min lista. Visst blev dem inte lika bra som hemma utan pärlsocker, kitchen aid, våg m.m. Men goa blev dem i alla fall. Det blev ett stort frågetecken från föräldrarnas sida när dem la märke till bullarna som var så fint upplaggda på ett fat. Tydligen har dem aldrig sett en kanelbulle. Men jag fick ett utlåtande från Liam ”that’s my favorite”. Yes I made it, tänkte jag. Pappan sa att dem smakade väldigt mycket kanel. Uhm daa, det är KANELbullar. Haha! 

Dagarna har även bestått av simning med Liam, eller ja man kan väl inte kalla det simning, mer en form utav ”vi tar oss nog fram på något vis tillslut”. Jag har varit på gymmet igen och det är så kul när man springer bredvid någon som springer i samma tempo. Man springer och springer, men tar sig aldrig förbi människan. Då brukar jag höja lite till så känns det som om jag springer om hen. Jag som älskar att tävla brukar inbilda mig att allt som sker där inne är som en liten tävling. Det gör träningen roligare och man utmanar sig själv mer, vilket i slutändan ger mer resultat än om man mesar.